Välkommen!

Här kommer jag att helt oförhappandes publicera helt oviktiga och kanske också viktiga saker som påverkar just min tillvaro. Dvs runt jobb, hem, att numera ha vuxna barn och sånt som rör sig i huvudet om dagarna.

"Flower" är en del av mitt efternamn.
"Power" är en stor del av livet.


Jag blir tokglad om du som besöker skriver en rad och säger HEJ och vem du är - och berätta gärna om du vill läsa om nåt mer!

torsdag, februari 28, 2013

Mental härdsmälta


Här framför datorn har jag tillbringat sista dagarna, ja som alltid om dagarna visserligen men just nu ÖRK tar det livsmusten ur mig... Här är kursen, learning log och Case Study uppslaget och aktivitet på skärmen. Kursen är virtuell, läraren sitter i Milano och vi 20 deltagare är ustpridda i Europa, nån i USA, nån i Kina och Indien. Ett märkligt sätt att arbeta på kanske, om man inte är rätt van som vi är på ett stort globalt företag...
Jag har gått den här kursen förr kanske jag sa, men det finns vissa avsnitt i den som ger total härdsmälta och det fick jag idag. När man liksom bara inte FATTAR alls vad som pågår. Ja förstås var det siffror med i det, estimera är inte min grej. 

Jag blir mest rädd över hur dålig jag blivit på att hantera stress och hur hela min kropp reagerar i flyktbeteende inför vissa situationer. Kanske är det för den medicin jag äter. Eller mest kanske är för att jag lever i konstant stress. Jag kan inte förklara närmare hur eller varför - men som jag sagt tidigare har det inte med min egen sjukdomsbild att göra och dessutom är jag ju frisk - men det är fruktansvärt påfrestande. Hur tar man sig ur ett mentalt breakdown? Hittar det där mentala rummet som ger lugn och ro för ett tag? Mindulness är viktigt - men när man tappar greppet är det svårt, svårt, svårt. Att man blir som en annan person än den man egentligen är. Att man skyr sällskap fast önskar mest av allt att någon ska ringa och fråga hur man mår, men vet att man kanske bryter ihop just därför. Att man har svårt att svara på den enkla frågan "hur är det?" eftersom den är omöjlig att svara på... Och ändå. Ändå har man förmågan att hitta tillbaka till sitt gamla jag i goda stunder. Fast mer allvarsamt, inte lika uppsluppet som tidigare. 
Allt blir bra bara man är positiv. Jag önskar det gick att leva så. Men så enkelt är det inte alltid i livet - att leva i skuggan av en kris under en längre tid är svårt att förhålla sig till.

Well - det är tur att det kommer nya dagar. Imorgon är en sådan. Och februari är slut. Bara det.... Mars Mars Måne jag kan lura dig till Skåne!

tisdag, februari 26, 2013

Pausbild i livet

Jag tassade ut i förmiddags och tog en bild utanför ytterdörren, som jag skickade till mina gruppdeltagare ute i Europa. Fast jag har sett av många av er haft sol - den har vi inte sett här. Igår var det dimma heela dagen.
PUST! När den här veckan är över kommer jag klappa mig själv på axeln och pusta ut. Fy, jag kommer liksom inte utanför dörren... Eller ja, igår var jag ju iväg till sjukhuset på min nästsista herceptin-behandling, och träffade även en sjukgymnast för att kolla lite runt min opererade, lite ömmande axel. Idag har jag varit ute vid brevlådan och sedan kört min kurs.... vi slutade kl 18.38 idag, och nu är det 3 dagar kvar på den här kursen som vållar en hel del tandagnisslan. Mer om det sen.

Roligare än såhär är livet inte just nu. Och imorgon bitti ska jag gå upp tidigt för att skjutsa mina föräldrar till Arlanda. De ska till Kap Verde i 2 veckor. Man borde ju hänga på i en ficka. 
 

söndag, februari 24, 2013

Längtan....

Usch jag har verkligen inget kul att prata om. Helgen har varit lite sisodär. Lite saker jag inte går in på, men vissa helger, då slår den stora Rastlösheten till. Då liksom inget kul alls händer, men att jag inte heller orkar, eller har förmågan, att göra något kul av den heller. Inställda fikor med vänner osv tidigare helgen tas liksom inte igen. Idag pallrade jag mig iväg till gymmet i alla fall efter en dryg vecka i exil, körde ett BP pass och det var lite dallrigt men helt okey. Hämtade mig snabbt efter sjukdagarna förra helgen.

I veckan ska en del ske, och jag känner mig lite smånervös eftersom jag måste fokusera på en kurs jag ska göra. En virtuell kurs, den är mellan halv 2 och halv 7 mån till fre och kräver förstås fullständig koncentration. Jag fixar ju det, men bara vetskapen så här INNAN gör att jag liksom vill köra igång NU - få det gjort!
 





 

Hittade några bilder från en utekväll på altanen i augusti för några år sen. Film utomhus, ljumma kvällar. En Margarita, favoritdrinken. Och ett berg med ostbågar. 
Visst längtar man den här årstiden efter utelivet om sommaren? Det är väl en anledning till i alla fall min rastlöshet just nu, att man blir trött på det inrutade vinterlivet och vill ut och känns ljumma vindar... Nä - nu hämtar vi kraft igen!!