Välkommen!

Här kommer jag att helt oförhappandes publicera helt oviktiga och kanske också viktiga saker som påverkar just min tillvaro. Dvs runt jobb, hem, att numera ha vuxna barn och sånt som rör sig i huvudet om dagarna.

"Flower" är en del av mitt efternamn.
"Power" är en stor del av livet.


Jag blir tokglad om du som besöker skriver en rad och säger HEJ och vem du är - och berätta gärna om du vill läsa om nåt mer!

fredag, augusti 30, 2013

Men vad är detta nu igen!

Jag fattar det inte - men det är redan fredag igen! Jag skakar på rufset och har inte alls hunnit känna efter. Ja klockan är nu halv 5 och jag har suttit här på min rumpa intensivt hela dagen och knattrat på min laptop med kort paus för frulle och lunch. 

Jag gillar att ha flow i tillvaron. Så där så det bara flyter på och man får en positiv uppstressning i kroppen. Av flow.

Så har jag haft det lite nu i veckan. Mest även lite ont i magen, då det tjorvade till sig och ställdes på sin spets i jobbet. Fast precis vad jag behövde. Det är intensivt just nu och det har förstås kört ihop sig i båda mina projekt så det blir svårt att kombinera - men försöker så gott det går. Vad jag gör? Mailar, chattar och tjatar på folk över hela världen och skriver statusuppdateringar i en massa dokument och databaser och försöker få koll på läget. Och jag har lärt mig att Indonesien är ett jäkligt stort land. Komplicerat när en tekniker ska skickas ut till ett ställe på en helt annan ö och det är 300 mil bort.... 
Jag har varit på jobbet i Kista två dagar den här veckan och jobbat hemma ute på altanen tis-ons - passat på att lagt vattenslangen överallt i mina rabatter då jag insåg att det var hur torrt som helst. Mina rosor har aldrig varit så klena och oblommande (visserligen 3 nya plantor) och det är mycket som varit ledsamt i bladverket. Man hinner liksom inte med.

Har reflekterat mycket runt det här med att känna tillförsikt och lugn, och det här med flow. När alla mår bra omkring en (och tro mig - det är allra viktigast av allt!) och man kan känna oron falla av en - det gör underverk. Inget annat spelar roll. Jag vet - men så många skriver så mycket om hösten och rutiner och höstkläder och sug på att fixa och dona och ändra och jag kan längta lite efter den känslan. Men framförallt, jag går loss på att känna lugn och må bra i kroppen - i själen, utan ångest.
 Kanske spelar det roll att jag varit utan min hormonmedicin i en dryg vecka, vad vet jag.Tänk om det är den som är eländet? Men i alla fall - så tar jag den här känslan in i fredagkvällen. Struntar i en viss oordning och plan på fredagsfix, och letar fram nåt ur kylen till fredagsmat. För det spelar inte så stor roll - bara jag får behålla den här känslan. Ett tag till.
 Vad får ni flow av?!! 

måndag, augusti 26, 2013

En måndag på språng

Imorse stack jag iväg till jobbet före 7 (och det var 7 plusgrader) - och sannerligen märktes det att NU är det igång liksom... På trafiken! För jisses vad tjorvigt det var framme vid avfarten till Akalla och tog en halvtimme att åka de få km till kontoret; samtidigt som de varnade för massor av köer runt Sthlm. Tur jag slipper åka varje dag!
Idag var det halvårsutvecklingssamtal (som heter nåt finare på vårt företagsspråk) med chefen (fast det blev på telefon vilket jag surade lite över när jag nu åkt till kontoret enkom för detta kände jag) med omdömen inskickade från mina uppdragsgivare och det kändes bra och konstruktivt och positivt. Nu måste jag sätta fart med lite annan utveckling. Vi har ju ögonen ständigt på oss att vi ska prestera, jag har skrivit många ggr om det förr och det är ambivalent för mig att det ska vara så men samtidigt utvecklande. Utmaningar som det så klyschigt heter. 
Det var fantastiskt soligt och +24 när jag åkte hem. Så efter de 13 milen i bil, så bestämde jag mig. Direkt på med träningskläderna och ut på en PW/springtur. I solen, över bron gick färden. 
Inte tänka så mycket, bara göra.
Inte fundera så mycket på allt man inte kan göra något åt, och inte kan styra själv.
Inte grubbla på sånt man inte kan lösa just nu.
Bara ta reda på stunden och solstrålarna. Mindfulness.
Det funkade hyfsat bra. Benen var dock lite tunga, och jag har inte särskilt bra kondition märker jag. Stark jovisst, men lite mer kondis skulle vara bra för hjärtat. Jag tränar inte för att bli yngre, utan för att bli äldre. 

Så är det vanlig vardag igen. Huset är tyst som efter en stormvind dragit förbi. Men det är väl så det ska vara. Nu ska jag försöka få vardag i kostvanorna och lite ordning på planeringen igen. Inte glömma  bort blomkålshuvudet i kylen med andra ord!

Har ni lyckats få ordning på vanor efter sommaren - och framförallt mathållningen? Några knep?

söndag, augusti 25, 2013

Sensommarens andetag.... och saknad

Nu ska jag skriva ett inlägg upp och ned och inga foton för annars blir det inget alls och jag har verkligen förspillt min tid idag... på ingenting. Eller nja, det har jag väl inte egentligen. Har hunnit rensa ur garderober, städat strumplådan, dammsuga, tvätta... men sen latat mig i solen, läst bok.... medan maken varit på golfbanan.
 För vilken fantastiskt härlig helg det varit! Vilken sirlig sol, go värme och underbar luft. Nu sitter jag fortfarande på altanen kl 20.00 men rackarns vad snabbt det blir kyligt! 
Igår hade vi goaste vännerna här på lite kräftor och räkor, vi satt ute på altanen hela kvällen tills det blev kolsvart, med infravärme och filtar. Mycket nice!
Och förresten här kommer en bild. Jag gjorde favoriten Key Lime Pie och denna gång med maräng spritsad ovanpå. En hit!

 Denna augusti har jag reflekterat över att det är ovanligt lite nattfjärilar och harkrankar och inte en mygga och ytterst få getingar. Vi brukar ha fullt med flygfän som irrar omkring när man har någon lampa tänd och inne kan sk "vita flygare" (småmygg) ligga i drivor då de dumdristigt flygit in och sen stupat. Men i år, nada. Torkan gissar jag!

Nu har jag vilat mig inför en ny vecka, men veckan som gått blev stirrig och mycket på G. Och i fredags skjutsade jag så då våran dotter till Arlanda då hon skulle flyga tillbaka till Minnesota.
Det blev en kort tid hemma för henne och intensiv, på 2 ½ vecka skulle hon hinna så mycket och umgås med alla och det blir liv och röra i huset... Det är vi inte vana vid numera!! :)
På Arlanda blev det lite småkaos eftersom flyget till New York var försenat 2 timmar och hennes tid där för byte av flyg krympte snabbt. Gå igenom kontroller, immigrationen, checka om väskan... Ingen visste om hon skulle hinna. Men det gjorde hon i alla fall fick jag SMS om mitt i natten. Hon är resvan numera - så det hade säkert ordnat sig på bästa vis ändå.  Nu är det tomt och tyst hemma igen och "tjejkacklet" klingar av. Nu är hon 22 min dotter och ska ju inte bo hemma i alla fall - men ha sina barn så fruktansvärt långt borta är ju ingen hit. Nu börjar hon sin nya pluggtermin imorgon, och det är det här hon vill göra, så är det ju det som är det bästa för oss alla! 

Alla mammor med barn som ska ut i livet vet nog vad jag menar!  :)
 

onsdag, augusti 21, 2013

Cool bikersjacka med lite längd

Jag njuter för fullt av dagarna (och har känt mig mycket piggare de två sista) och av att kunna sitta ute på altanen och jobba. Det känns liksom att det är sista bitarna på sommaren...  Ikväll ska det bli grillat med familjen, nu är det inte många dygn kvar tills vi förlorar vår 1/4 del igen så bäst att passa på.

Men jag tänkte trots det i alla fall tipsa om en (fusk)skinnjacka i bikermodell som jag köpte för snart 2 veckor sedan. Föll som en fura när jag provade den! Lite längre ned över rumpan och samtidigt lite mer slim fit.
 Det är "Jolie long PU Biker Jacket" från Only, och jag hittade den på Vero Moda. Finns att beskåda och ev köpa här: 
Only hemsida , Klädkammaren (översta bilden) och finns tex på  Mandel Design (nedersta bilden).
Mycket prisvärd, den är ju inte i äkta skinn men jag tycker verkligen att det här "PU" är väldans skönt och himla snyggt gjort, så jag är nöjd. Och lääängtar liiite tills det är dags att ta på sig jacka....

måndag, augusti 19, 2013

Råd som lyfter tankarna

Jag har det förbaskat bra! Sitter ute i shorts och top och jobbar vid min dator på altanen. Det är soligt och ljumt idag.  Ändå är jag så ofantligt rastlös, det sitter som en tyngd över hjärtat. Vad är det som stillar denna känsla av förlust och vemod? Den då alla andras väg verkar så rak och självklar....

Jag hittade ett dokument på min dator med ett antal "råd som lyfter tankarna", som jag sparat nånstansifrån vid något tillfälle. Tänkte dela med mig några av dem till er - som kanske känner lite samma sak. Nu menar jag inte att de ska vara upplyftande (för några är lite jobbiga) men kanske ge en ny tankedimension.
Några av de här är väldigt aktuella för mig själv just nu. Att tänka positivt, att vara glad hjälper inte ibland. Det är nästan en uttjatad klyscha - för det krävs så mycket mer att ta tillbaka den där känslan, trots att man kan vara glad utanpå men ganska vilsen inuti. Yin och Yang, Svart och Vitt.

Tycker ni sådana här saker är våldsamt jobbiga? Eller inte har en aning om vad jag pratar om?  Just drop it....

Välj att ta ansvar  
Vändpunkten kommer inte sällan när vi inser att vi är ensamma ansvariga för våra liv, att vi inte vid något tillfälle kan skylla på andra.Förmågan att ta det ansvaret kräver tid att träna upp, såväl mod och ork.Visst händer det saker runt omkring dig, men det är ditt val hur du tolkar det. Gör någon dig ledsen eller arg, kan du själv välja att bli upprörd eller välja att låta bli.
Även om du står inför sjukdom eller död kan du välja att kämpa eller ge efter, skrika eller be. Det ligger en otrolig kraft i att välja själv. Och ännu mer kraft i att ta konsekvenserna av dina val. Det ger dig större makt över ditt liv och ökar därför dina möjligheter att få det liv du vill ha.
 

 Du måste kunna våga lita på dig själv 
Mång av oss är bra på att hålla löften till andra, men håller inte vårt ord till oss själva. Lovar du dig själv något, gör det. Har du lovat dig att gå en promenad varje dag eller ringa en gammal vän, gör det! Du måste kunna lita på dig. Det är ingången till en god självkänsla och ger dig kraft.  

 Låt inte omständighterna hämma dig 
Alla rationaliserar. Varje dag slinker fraser som ”jag kan inte för att jag har små barn, inte hinner,   har fel utbildning, är för gammal…” ur oss. Förklaringar som låter förnuftiga men som lägger makten över våra liv utanför oss själva.
Livet kommer alltid att vara fullt av skäl till varför vi inte lyckas med det vi sagt vi ska göra. Men att vara slav under omständigheter är inte att ta ansvar för sitt liv.
Och lägger du allt för stor vikt vid vad samhället betraktar som ”lyckat”, ”framgångsrikt”, får du svårt att erkänna betydelsen av dina egna tankar och känslor.Du kan aldrig helt välja dina omständigheter, men du kan alltid påverka dina tankar. Hjälper du dina tankar på traven på traven hjälper de dig att komma vidare i livet. 

Vad händer om jag tänker på mig själv först? 
 Vissa människor kommer att dra sig undan när du förändras, dels för att de missunnar andra det de själva inte har styrka att skaffa sig. Men också för att de inte förstår vad du håller på med. De behöver de inte heller göra. Det här handlar om dig. ”Vad händer med min familj och vänner om jag tänker på mig själv först?” Är det verkligen troligt att de går under? 
Andras ilska beror inte på dig 
Det är OK att tycka att människor är idioter, bara du är klar över att det är din ÅSIKT att de agerar av skäl som du inte känner till. Blir du angripen är det inte farligt att låta någon spy galla i en liten hög framför dig. Efter mår hon oftast bättre. Men var helt klar över att hennes ursinne inte beror på dig, utan på hennes egna problem.   
Tänk tankar som jobbar för dig  
Hjärnan gör inte någon åtskillnad mellan tänkt och utförd handling. Ju mer du tänker att du vill sträcka på halsen desto mer gör du det. Ju mer du tänker vilken riktning du vill att ditt liv ska ta desto mer börjar du vandra i den riktningen. En tanke kan vara din livlina när du grips av självtvivel likaväl som en vikt som drar ner dig och skymmer dina valmöjligheter. Försök bli uppmärksam på dina tankar. Vilka hjälper dig framåt? Vilka hindrar dig från att växa? Tänk de tankar som jobbar för dig, gör dig lyckligare, starkare, helare!
Många av oss förstår intellektuellt att tankar äger enorm kraft. Kruxet är att leva sina tankar, styra dem, inte styras av dem. 
 

Livet är svart och vitt 
 Hur du än anstränger dig kommer du någon gång att bli fångad i dina destruktiva tankar. Det är OK. Ibland. Känner du dig nere eller förbannad, försök inte genast bli kvitt den känslan. Inget liv surfar högt på vågorna jämnt, Om du aldrig är ledsen, vet du inte heller när du är glad. Livet blir tungt om du hela tiden jagar för att ”vara på topp”. Tänk att livet inte är svart ELLER vitt utan svart OCH vitt. Båda ingår.
MEN var vaksam på att inte stanna för länge i sorg eller depression.  Att dröja kvar länge i en ”tung” känsla ökar risken att du fastnar där.
 



söndag, augusti 18, 2013

Sommar-augusti och godaste västerbottentillbehöret till kräftkalaset

HEPP så är det söndagkväll. Jag är inte beredd på det än. Ikväll har det verkligen kommit en rejäl åsk-och regnskur, behövdes för det blev verkligen kvavt och varmt på sendagen. I förmiddags åt vi frukost ute och det var en härlig sensommarmorgon. 
Igår var det Body Pump träning på schemat efter en fruktansvärt sömnlös natt. För typ alla i familjen, visst var det väl fullmåne?! Inget bra. Träning hjälpte en del i alla fall att bli människa igen, sen var det en fin dag här hemma och go´värme. Maken spelade golf, jag och sonen var och kollade lite motorcyklar uppe vid bron (Mälaren Runt) och så blev det en spontanfika hemma hos en tillika golfänka en gata bort. På kvällkvisten blev det lite bubbelrosévin på altanen, sen skulle dotra dra iväg på partykväll medan vi andra 3 satt på altanen och åt upp 2 kg kräftor. Den här gången blev det frysta men med egenkokad lag. Finfint! 
Här är min partypingla - och vi andra kräftätare

 


















Och jag måste verkligen tipsa om de allra godaste tillbehöret jag gjort på länge, slog västerbottenpaj t o m !!
Det är ett recept från ICA Buffé men som jag modifierade lite, här är dom i förgrunden


 Västerbottentrekanter
  • 200 g västerbottensost (jag tog blandat västerbotten och parmesanost)
  • 250 g keso (en liten burk)
  • 2 ägg
  • svartpeppar
  • ev lite salt
  • 1 dl finhackad bladpersilja (jag tog timjan och gräslök)
  • 1 förpackning filodeg (1 förp motsvarar ca 270 g) jag köpte Willys färska på 500 g så det blev över
  • 100 g smält smör

  1. Sätt ugnen på 200°C.
  2. Fördela ost i mixern och tillsätt Keso. Ha i ägg och örtkryddor, och kör igen. Krydda med svartpeppar och ev. salt.
  3. Tina filodegen om den är fryst. Bred ut ett ark, på ett bakplåtspapper så fastnar det inte, pensla med smält smör. Täck de övriga arken med en fuktad handduk, de torkar snabbt. Lägg ett ark ovanpå. Skär degen i längsgående strimlor, ca 5 cm breda. (jag gjorde bredare)
  4. Lägg en tesked av ostsmeten i ena änden och vik till en liten triangel. Fortsätt att vika hela remsan till ett trekantigt paket. Gör likadant med resten av filoarken och ostsmeten.
  5. Placera trianglarna på ett bakplåtspapper. Pensla ovansidan med smör och grädda dem gyllenbruna, ca 10-12 minter. Serveras ljumma.

Det går jättebra att ha dessa ogräddade i frysen och bara ta fram och grädda vid tillfälle! Känns det lite "pilligt" att göra trekanter smakar det lika bra att göra en paj och skära i bitar när den svalnat.

Det blev ganska mycket fyllning och jag fick över som jag tänkte göra en liten minipaj av. Filodeg har jag inte använt mig av tidigare faktiskt, det var ju lite pilligt men OJ så himla gott det blev med det otroligt frasiga trekanterna och smakrik fyllning!! Gillar ni ostsmak och frasig deg - då måste ni testa!

lördag, augusti 17, 2013

Nätshoppa hårvård och smink: Vad är det vi betalar för?

Det här med att köpa produkter för hårvård och smink är en djungel. Jag har konstaterat att köpa "taxfree" på flygplatsen, eller t o m handla på affärer utomlands, knappast är lönsamt, numera. Eller rättare sagt, visst känns det så bra mycket bekvämare när man kan klicka runt på en website och undersöka och jämföra vad det är man vill ha? 
När man är tex i England (för att inte tala om USA) och ser alla priser på helt vanliga produkter som hårvård, styling och vanligt smink blir man häpen över prisskillnaden här hemma.

Idag tex har jag beställt detta på www.lookfantastic.com

 Min favoritstyling alla kategorier för lockarna, Tigi:s Curls Rock Ampiflier. Extra erbjudande just nu på Tigi. 11.48 pund just nu (ca 117 kr). Köper jag denna på affären här hemma har jag någon gång för länge sen betalat 225 kr. På "parfymonline.se finns den dock för 109 kr, rek pris är 249 kr.


Bare Minerals Illuminating Mineral Veil. Erbjudande 17 pund (ca 173 kr). På Eleven.se kostar denna 440 kr, Beautiplanet tar ca 240 kr.
Bare Minerals Original Foundation - Erbjudande 18.75 pund (ca 182 kr). På Eleven.se kostar den ca 440 kr och på Beautiplanet 389 kr. 

Allt som allt slutade min nota på ca 530 kr (inkl frakt och lite olika discount) - för produkter jag här hemma skulle lätt få betala mer än dubbelt så mycket för.

Är det undra på att man webbshoppar utomlands? Vad är det som gör att det är såpass mycket dyrare hemma med alla dessa produkter? Är det skatt enbart eller vad?
Och ändå känns det ganska trist, visst vore det roligare att gynna sina hårt arbetande företag härhemma och handla från dem. 


Så detta var väl indirekt ett tips från mig idag, in och shoppa Bare Minerals och Tigi från lookfantastic.com då det är lite extra erbjudande just nu...

torsdag, augusti 15, 2013

Jobbat några dar....

Nu så har förvirringen varit total i några dagar! Jag har börjat att jobba! Rörigt värre, när man inte vet i vilken ände man ska börja i och vad man ska prioriera. Jag så sent som i förmiddags hade jag hjärtklappning och allt gick runt...
 Men det är väl så här det ska vara!

Idag skiner solen och jag sitter ute och jobbar - och det känns som om det är "sista av allt idag" som min man uttryckte det. Han börjar jobba imorgon. Vi ska passa på och köra "sista" grillningen senare (men fler blir det väl?!) och sitta ute medans det går.

Jag avskyr verkligen att prata om höst den här tiden. Sommar är det i augusti. Jag längtar INTE efter myskvällar och te och ljus och plädar som alla tjatar varje år, för tids nog är de här ändå. Men onekligen, det är superkyligt på morgonen och man får klä på sig annat än linne och shorts. SOM jag njutit av att bara ta på sig det allra lättaste och enklaste! Sommarkläder ÄR på nåt vis överskattat att lägga möda på, jag skrotar helst runt i favoriterna ändå som är några par shorts och toppar. Inte får vi se den här bilden på ett tag....

 
Jag har inte berättat intensiteten i hemmet ökat markant på sistone. Sen en dryg vecka tillbaka är vår USA-boende dotter hemma igen och hälsar på. Det blir genast livligare här hemma! Hon åker tillbaka nästa fredag, sen börjar en ny termin i skolan overthere. 
Det är väl ganska händelsefattigt här hemma på nåt vis. Men hemma, när man är ung och äger hela världen på något vis, ska väl vara just det. Hemma.
 
 

söndag, augusti 11, 2013

#GTSOMMAR - sista konserten


Tack tjejer som kommenterat runt semestertankar.... och nu är den här, obönhörligen. Den sista dagen. Imorgon ska jag slå upp datorn för att jobba första dagen. När dessutom resten av familjen är hemma och lediga. Men det ska nog funka det med! Som jag sa, jag har inte ångest för att börja jobba, jag har mer ångest för att släppa semestern. Det där lediga. 

Igår var jag uppe på morgonen och var så trött, så jag gav mig iväg på en morgonpromenad. Trodde jag! Det slutade med en ca 8 km 50% PW/50% springrunda. Kändes bra, som att kroppen längtar efter att ta ut sig fysiskt. 

Igår var vi iväg på en happening. Det var jag, min syster, mamma och mina två godaste vänner sedan barnsben. Ja och sen en 12000 andra personer som var i slottsparken i Sundbyholm och såg Gyllene Tider. Sista konserten på deras turné. Underbar inramning! Fint, varmt väder. Bussar ut till Sundbyholm från stan. Massor av folk i alla åldrar. Toppenkonsert, bra ljud, hitsen på rad. Även om jag förstås saknade en och annan låt...

Jag var femton år då Gyllene Tider slog igenom med "Flickorna på TV2". Den första lp:n betydde oerhört mycket för mig, den präglade ett antal månader i den där åldern som var smärtsamma, lyckliga, olyckliga... ja allt sådär som det kan vara när man är femton år. Jag var klädd i ljustvättade pösjeans och jeansjacka, färgade håret kastanj och körde moppe. Hängde med en kompis ihop med ett killgäng som också körde moppe. Dessutom mötte jag den första kärleken, åh ack så smärtsamt för den blyga tjejen och mer omsusade killen. Och hela tiden fanns Gyllene Tider där som en bakgrundsridå... Sen gick åren. Under 90-talet var jag inte alls intresserad/imponerad längre, tycker GT  hade ett antal svaga låtar då, mer mainstream kanske, och sen kände jag nog en slags fnysförakt för den nya generationen som plötsligt sjöng alla de sånger man själv älskat. De fattade ju ingenting av magin....


Det var ganska mycket kaos när alla dessa människor sedan skulle hemåt. Gratisbussarna hem fastnade i ett stort trafikvirrvarr. Vi lyckades i alla fall få skjuts och jag var hemma igen med nattbussen halv 2 i natt med ett leende på läpparna.
Jag är ganska brydd ändå. Publiken var en salig blandning av olika generationer. Men man undrar hur en del tänker när de festar till det och blir ganska dragna. Medelålders män (och kvinnor) som vinglar fram på mörka vägar och uppträder minst sagt pinsamt, hur tänker de?! På konsert tycker jag man ska vara fokuserad och inte redlös... oavsett genre. 

Har ni någon Gyllene Tider history?!
 

onsdag, augusti 07, 2013

Semestertankar - vad är en lyckad semester?

Jag måste tillstå att blogglusten inte varit stor. Av många orsaker. Nu är jag inne på min sista semestervecka. Det är inte så att jag har ångest för att börja jobba, nej jag vet att det finns att göra och kasta sig in i när jag är tillbaka... Just det vållar inte den största ångesten. Det finns några andra måsten som vållar oro men eftersom jag inte rår över dem själv så ska jag inte lägga energi på det nu. 



Sommaren har ju varit härlig! Alla verkar så nöjda och glada, känns ju toppen efter förra skitsommaren. Det är roligt att ta del av olika aktiviteter och resmål och upplevelser som bloggvärlden och den privata sfären på FB ger. Ändå ger det en viss mättnad... Vi har ju haft den här diskussionen förr i bloggvärlden, om att visa det glada och lyckade, hur trevligt vi har. För hur kul är det att visa att vi inte mår höjders ibland, att ungarna surar, det finns inget att prata om, att man inte alls har lust att kanske slappa med en bok eller ligga i solen just nu och då, kanske hellre vill stöka runt med något annat... Ja ni vet vad jag menar!
Men det är väl just det där som också är inneboende i semesterångesten. Det är inte lätt att hela tiden "fånga ögonblicket", vara pigg och spirituell, att inte kunna träffa vänner (som inte är hemma eller inte har tid), hitta på det bästa att äta hela tiden och vara kreativ... Jag tror vi alla känner det då och då. Och ångesten över att vara lagom nyttig, klara av det där vi tänkt passa på att göra, bocka av to-do listor, och sen njuta av lugn och göra ingenting, samtidigt som man far på olika lyckade utflykter...

Jag har ju själv varit en del av det här och visat en massa "lyckat" från våra resor, och de var verkligen toppen! Inte något vi vanligtvis gör på sommaren, far bort 2 veckor på raken utomlands men nu blev det så i år. Men så kom vi hem... och det tog ett tag att landa. Ja jag vet faktiskt inte om jag gjort det ännu. Vi har inte varit iväg på några större saker, kändes nog med att lalla runt och vi har tagit igen oss här hemma. Besökt våra nära och träffat vänner, inte påbörjat några projekt men gjort lite vanligt - som att städa huset, tvätta massa fönster och gardiner - tjorvgöra man behöver få gjort. 

Och så är det där med sömnen. Redan i Edinburgh vaknade jag tidigt, var uppe före 7 flera mornar och kunde inte sova. Sen i Italien, ja det forstatte förstås. Där var det väldigt varmt, vi hade en fläkt stod på hela tiden men sömnen var minst sagt upp och ned. Vi var ju ett gäng som var uppe och promenerade halv 8 varje morgon, gudskelov för det säger jag! Att det fanns fler som inte kunde sova. För så är det ju, vi har olika vanor och jag är väl den ändå som normalt gärna sover lite längre när det är semester och kan vara uppe lite längre. Men nu är rekordet att sova till halv 9 en dag (och då varit bort till halv 2 natten innan...) och sen har det varit rent omöjligt att ens ligga kvar i sängen, trots fläkten på, och varit uppe halv 7 - 7. Lyckats somna till lite ibland i soffan. Förmiddagarna har jag ofta varit helt död, kämpat med trötthet och hjärtkklappning och som oftast bättrats framåt eftermiddagen. 
Det är en massa orsaker, det är värmen, och det är min hormonmedicin som skapar en massa jobbiga tillstånd i kroppen som jag hoppas ni alla får slippa tids nog då naturen ska ha sin gång men som jag fått påtvingat i kroppen. Konsekvensen av skitsjukdomen. 
Så tänker jag då - hur ska man orka i långa loppet? Är det ok att det är så här? Jag fixar dagarna ju, är på många sätt så mycket mer välmående än tidigare, men paradoxalt helt ny. Så nu våndas jag med tanken att försöka göra något åt detta, förbättra situationen eller vad man nu ska göra. Sjukskrivning och vila är nog inte det bästa, i det här fallet.

Jag vet att det här är baksidan för många med semestern. Jag är inte unik på något vis, även om bakgrunden kanske är annorlunda. Livet är inte perfekt, kanske är det så att vi som tassar i utkanten av stress lätt faller över kanten av andras s k perfekta liv och undrar hur gör de för att verka må så bra... 

Så det är väl det här jag funderar på i min sömnlöshet - mitt i min lyckade semester - så funderar jag på vad det är som sätter parametern "lyckad".

Håller ni med mig? Vad gör ni för att hålla semesterkänslan? Sätter ni upp förväntningar och mål eller bara flyter på? Hur är måttet på en lyckad semester? Blir ni stressade när man ska stressa ned? Diskutera gärna!
 

torsdag, augusti 01, 2013

Vin i Italien

Jag är lite tyst här, men här kommer ett sista inlägg om Italien.... Det var det där med vin och sånt. Fast först Grappa.
 En av de första kvällarna uppstod en spontan Grappatest. Alla familjer köpte en flaska Grappa på mataffären, de flesta kostade under 10 euro. Vad är grappa? Jo det är en italiensk spritdryck, man pressar druvrester, kallat vinaccia, från produktionen av vin. Alkoholhalten ligger normalt mellan 40 och 50 procent. Ursprungligen var det ett sätt att ta vara på spill från vinproduktionen. 
Snygga flaskor va? Det var det väl det enda positiva. För det smakade fan. Allihopa. Vilka roliga miner alla hade! Vi fick sätta en poäng på 3 st "favoriter" - flera fick ingen alls. Min man hade råkat köpa vinnaren, men det var nog ren tur.... Usch!
Desto bättre smakade de flesta av de prosecco vi testade. Och levande, pärlande roséviner. En del som görs som prosecco, en del på annat vis för att få bubblor.

Det här rosévinet kostade knappt nåt alls på mataffären, smakade jättegott och kolla hur det bubblar där i flaskan. Det var inte ett riktigt bubbelvin alltså, utan "sparkling".

Slottet vi bodde på hade egna viner, med egen etikett som kom från en vingård någon mil bort. Här är rosévinet, med slottet på bild. Smakade gott! Och kostade 3 euro att köpa på vingården.

Vi var till vingården Castellari Bergalio en kväll på provning och träffade ägaren, fick prova deras viner under en stor kastanj med vinrankor alldeles utanför trädgården. Magi!!

Det var då man blev avis på de i vårt sällskap som åkte bil! För de köpte lådvis av de olika vinerna, superbra priser och alla gillade vinet förstås. Det går än så länge inte att få tag på i Sverige, men de hoppades på att få till det.
Nedan är deras "amarone"tillverkade vin, av dolcettodruvan. Dvs druvorna torkas i stora tråg i vinden, och sedan pressas druvorna. Det var jättegott, det härliga smaken som blir av denna tillverkningsmetod. Kostade ca 130 kr - och vi som flög, ja vi kunde köpa med oss 2 flaskor i alla fall...


Jag gillade detta bäst förstås! Vi bjöds på ost, friterad zuccini och friterade zucciniblommor - som smakade underbart - och lite annat smaskens.

Samma dag vi åkte hem hade vi tid på oss och tog en tur söderut via bergen och besökta området kring Alba och La Morra. Massa kringelvägar uppför kullar och sedan ned. otroligt vackert. Runt dessa områden kommer Italiens mest förnämsta vin, Barolovinet. (som skördas av druva sent i oktober och det är visst väldigt smakrikt - och dyrt) Man blir förstås nyfiken på allt det här med druvor och kvaliteteter osv men jag är ingen vinsnobb och bryr mig inte så mycket om just det, desto mer om hur magiskt vackert är det i dessa områden, och det älskar jag!!!