





Hörrni nu börjar det närma sig! Jag jobbar och tickar av - och nu är det bara 3 jobbardagar kvar, sen drar vi! Jag har ju en konstig form av resfeber, har haft det ganska länge. Jag är inte flygrädd eller så alls, men jag gruvar mig alltid innan vi ska iväg. Alla papper som ska hållas reda på, tider att passa... Göra val hela tiden så att det ska bli en bra resa.
Hur gjorde man förr?? Nu kan man gå in och titta på google maps och titta på hur det ser ut i omgivningarna där man ska bo. Man kan liksom promenera på gatan i förtid. Man kan gå in på massa webbsidor och ta in allt i förväg och planera. Inte alltid det roligaste egentligen, är det konstigt att man blir kontrollfreak??
Nu har jag kollat runt på restuarang där jag skulle vilja äta min födelsedagsmiddag. Det finns ett enormt utbud!! Jag läser på Tripadvisor - och nu har jag hittat några ställen att kika närmare på....
Nu har det inte riktigt gått som jag tänkt. Igår droppade jag träningen för att jag hade mycket träningsvärk. I underarmarna?! Idag värkte axeln lite väl oroväckande på ett helt nytt ställe, så nu blev det ingen träning idag heller. Men däremot hemmajobb. För nu är det mycket som ska ske samtidigt på jobbet, och jag vill verkligen inte hamna i nån superduperstress sista veckan....

Jisses, det här får bli ett tråkinlägg utan bilder! Jag har verkligen inte hunnit ta några nya och faktum är att jag har nästan alla mina gamla på en NAS, och nu kan jag inte koppla in mig på den. Lätt svettigt känns det!
Inget bloggande på hela veckan tyväee -- ingen tid har funnit för det. Men det blev en fin vecka - med flow. Jag är så himla nöjd med januari och vardagen, dessa dagar som är kittet i livet och som skapar en tillvaro. Veckan är varit ganska intensiv med jobb, några tidiga mornar än vanligt på jobbet och en del extra timmar till flexen. Vi har mycket att göra just nu och vårt kära dokumentationssystem som är kärnan i hela verksamheten har strulat värre. Lätt upprörda medarbetare och jag jobbar ju numera även med support på systemet... ja det har blivit en del att göra. Men det har trots det varit en god flow-vecka, man är aldrig ensammen om eländet så att säga. En kopp kaffe med sina kollegor när det är som värst, en sushilunch ute när man varit duktig att äta matlådor alla andra dagar -- ja det blir de där boostgrejorna.
Och så kom ju vintern igen! Massa snö - jippi vad det kändes bra med allt det vita och fräscha i luften. Jag älskar ju riktig vinter!
I veckan har jag även tagit mig tid att träna ordentligt, 3 pass den här veckan har det blivit, styrketräningspass som jag inte behöver skämmas för alls. Nu har jag tränat 4 veckor på vårt gym här hemma och det känns toppenbra. Starkare för varje gång, ökat på vikter och orkar allt mer. Och det är nog det som gör att jag orkar med det allt det andra, fått den där extra piggheten. Precis det kroppen behöver, och den där dästa känslan då efter jul är borta. Vikten är tyvärr densamma, men jag är nöjd när känslan är bra, den man får med bra mat, utan gluten och en massa socker och crap.
Hur går det för er andra med eventuella nya vanor? De som tar ett tag innan de sätter sig, men som ändå brukar märkas ge en skillnad när de pågått ett tag. Kämpa på!
Idag har vi promenerat ett antal kilometer jag och maken, vi har ätit en fantastiskt god fjällröding med vitvinssås till middag idag och igår blev det lammytterfilé med goa, bra tillbehör. En helg utan stora happenings men en sån som man hämtar kraft av. Nu försöker jag förhålla mig till att undvika en lätt stress fortsättningsvis, för snart är det ju faktiskt dags för att resa, att fylla år och hur man nu förbereder sig inför det... Jag har fortfarande inte bestämt om-hur-jag ska fira när vi väl kommit hem. Måste man? Hur tänker ni andra runt att fira sin födelsedag, all-in eller inte? För vem skull firar man?
Jag är inte särskilt förtjust i att fira min födelsedag, sista 15 åren har jag mest hoppat över den och tagit just den dagen som en lite egen då jag kan göra nåt för min egen skull, sen har vi alltid firat min dotter istället som fyller 8 dagar efteråt-det har jag varit nöjd med.
Men just denna gång är det ju lite annat.
Åh sån skön helg det blev!
I fredags var jag som sagt iväg med min bästaste vän och firade vår skönaste vän som fyllde 50 år. Det var ganska mörkt och regnigt att åka till Sigtuna på kvällen sådär men funkade fint. Det var Öppet Hus hos vår vän och massor av folk som kom, hon har jobbat och bott på en hel del ställen under åren till skillnad mot vi två andra tråkmånsar ;=) och det fanns många som ville fira. Jag var hemma igen kl 23 ca och hade svårt att sova trots att jag var trött.... Men dessa två mornar i helgen har jag verkligen tvingat mig att ligga kvar i sängen för att så småningom somna om ett tag till, när jag nu varit gräsänka är det ju extra tyst i huset och jag kände att sömnen verkligen behövs...
Torsdag.... Tänk att vi verkar överleva den här första grymtveckan. Nu har min man åkt till Sälen med grabbgänget (typ 30:e året i rad) och ute blev det plötsligt massa regn och blåst. Igår morse hade vi kris när jag skulle åka med min A3:a med dubbfritt till jobbet vid 07.00. Hela vår gata bestod ju av is (och den sluttar nedåt hela vägen) och jag kan säga att det GICK INTE! Hela bilen bara gled och slirade och eftersom jag har automat fanns inga trix att tillgå. Efter massa trix och glidande och ta fart och gasa och greja av maken, så lyckades min stackars bil ta sig upp på vår "huvudgata" där det var sandat. Jösses vilken pärs! Jag fick höra av mig till vägföreningen för det verkar som att sandbilen glömt vår gatsnutt, så på eftermiddagen hade de sandat...
Känner mig lite sliten idag så nu är det natti natti strax. Idag handlade jag en present till vår vän i Sigtuna som vi ska åka och fira imorgon efter jobbet, så det blir lite bilåkande imorgon, men det ska blir roligt ändå!
I helgen sen så ska jag nog träna båda dagarna och sen ta det lugnt och dona lite. Och ha lite extra hudvård för mig! Jag köpte på SkinCitys sista almanckadag några riktiga fynd till 40%.
Vi har en favoritpaj som vi äter ofta här hemma. Den kommer från Ulrika Davidsson, min GI-guru och en av hennes kokböcker. Framförallt är det braiga pajdegen som inte är gjort på vetemjöl. En bra pajdegsbas helt enkelt som är jättegod.
Räkpaj
Pajdeg:
2 dl sojamjöl
3 msk fiberhusk
1/2 dl dinkelsikt (jag köper siktat dinkelmjöl på påse)
100 g smör
Blanda sojamjöl, fiberhusk, dinkelsikt
och smör i en bunke. Ställ kallt i 30 min. Tryck ut pajdegen i en
pajform, kan vara lite knepigt. Fukta händerna med lite vatten om det är svårt att trycka
ut degen, eller ta lite dinkelmjöl att fingra ut med.
Grädda i 10 minuter i
mitten av ugnen i 200 grader.
Fyllning:
1 kg oskalade räkor
3 ägg
3 dl grädde
salt
svartpeppar
1/2 dl hackad dill
1 msk riven ost (tex smakrik parmesan)
Skala räkorna och lägg dem i pajskalet.
Rör ihop alla de andra ingredienserna och häll smeten över räkorna.
Grädda i ugnen i 200 grader, i ca 25 minuter. Kolla så det inte bränns.
Fyllningen kan varieras, jag kan tex ta lite mindre räkor och slänga i lite hackad crabfish istället. Och fylla på med lite färsk bladspenat eller ruccola i smeten.
Påpekar att pajdegen inte är glutenfri som jag skrev först (tack för påpekande) pga dinkelmjölet
Så var det söndagkväll igen och nu väntar nya, fräscha mastodontveckor... Jag känner mig peppad till att ta tag i vissa saker. Nu känns träningen igång, idag har jag kört ett gött pass på gymmet, och jag är grymt peppad att köra mina 3 pass i veckan.
Nu är det där med kosten. En sak jag helt misslyckats med är att hålla vikten -- eller rättare sagt hålla kosten på en bra nivå. Det har många orsaker. Nytt jobb, nya rutiner, andra saker som inte riktigt fungerat. Jag har försökt att titta tillbaka och reflektera över varför det blev som det blev, och sedan se framåt. Hur ska jag undvika att det blir så igen?
Hur ska jag göra för att lyckas ta mig ned till de där hälsosamma kilona jag nådde för två år sen? Då hade jag lyckats gå ned från nära 74 kilo till 68. Det blev en STOR skillnad. Kroppen mådde så mycket bättre, kläderna satt enormt mycket bättre! Nu var det under jobbig tid det skedde, när jag var sjukskriven och gick på cellgifter så försvann aptiten helt. Det var en märklig upplevelse. Ett känna sig panikmätt bara att titta på en köttbulle liksom, är inte svårt att gå ned i vikt då... Men sen spelade det stor roll, och vi faktiskt precis innan körde ett 6 veckors program med GI mat, och det var framförallt det som var det vinnande konceptet.
x.jpg)
Nu är det väl ändå slutet på ledigheten... Men inte helt fel med ledigt i början på veckan och att det redan är onsdag imorgon! Och jag har ju redan varit på jobbet en hel del, så det känns inte lika jobbigt kanske. Jag var ju förresten där igår :=)
Nu har jag kommit igång med träningen igen! Och det är lite nytt för mig, för nu har jag bytt gym. Det gick ju inget vidare det där, att hålla fast vid mitt älskade gym -- när jag började jobba i en annan stad och är borta hela dagarna, och det även på helgen känts ganska motigt att åka iväg. Mitt kort räckte ju till nu i början på januari - men vad spelar det för roll när man inte knappt är där? Sista 1½ månaden har jag inte tränat alls, jag tappade sugen helt -- inte likt mig.
Men nu har jag tagit tag i det igen och köpt ett halvårskort på vårt gym vi faktiskt har där jag bor! Det är ett sk nyckelgym, bemannat några timmar i veckan. Och där finns allt man behöver för kondition och styrketräning.
Nu har jag tränat 2 ggr - gissa om jag fick grym träningsvärk efter första gången, i armarna! Idag har jag och maken gått 7 km och sen körde jag cykel och massa styrketräning med hantlar och maskiner på gymmet, blev alldeles slutkörd. Och härligaste, bästa känslan! Den bästa träningen är den som blir av. Och jag behöver den otroligt mycket av många anledningar.
Tyvärr så här jag återigen under hösten fått känningar av hälsporren jag hade för ca 2 år sen. Eller hälsporre är det väl inte, utan mer Plantar Fasciit.
"Plantar fasciit är ett smärttillstånd i foten
som är
betydligt vanligare än hälsporre. Smärtan och symtomen påminner om de för hälsporre
utan att vara en sporre.
Smärtan sitter oftast medialt (på insidan) i slutet av det längsgående fotvalvet.
Smärtan kommer plötsligt eller smygande och börjar i hälkudden i en punkt på
insidan av hälen som kan sträcka sig mot mitten av fotvalvet och bakre delen
av vristen. Första tecknet på problem är att det gör ont när man tar de första stegen
på morgonen eller efter vila".
Tjing på er! Nu är det söndag igen, eller vad det nu är eller känns som. I fredags jobbade jag, och det kan man ju säga var ganska meningslöst. Det var inte många på jobbet alls, och det blir ganska omotiverat när man är där nästan ensammen.
I morgon ska jag jobba igen, då är det dessutom "dan före röd dag" så det lär inte vara fler där då... Jag får se om jag tar ledigt på eftermiddagen kanske. Vid lunchtid ska jag i alla fall göra ett efterlängtat besök hos en frisör. GISSA om det behövs, är snart 3 månader sedan sist och det var inte en särskilt lyckad klipp förra gången. Nu ska jag gå till ett nytt ställe i Västerås, så får vi se hur det blir.

Årets första dag... Den mest dävna av alla :) Vi hade supertrevligt igår, men idag hann klockan bli 17.00 innan jag åt något, alls. Och då blev det pizza :=)
Vi hade en fin kväll igår hos våra vänner i "tornet" - dvs vån 16 med utsikt över hela stan. Maffigt med stora fyverkeriet kl 12, och alla andra mindre som pågick överallt. Och såna där rislyktor som flyg förbi, gissa om de får fart högt uppe i luften!
.jpg)