Naturligtvis ska vi visa säkerhetsnålen. Det är en helt lysande idé från en blogg, här och jag har lagt dit säkerthetsnålen här intill.
Jag minns såväl när Bobby försvann. Jag kände oerhört med den familj vars son försvann när de var in och skulle handla. Så hemskt! Men ganska snart, när de letat nån dag fick jag egendomliga vibbar. Dessutom när man läste någon notis att pojken inte varit i skolan på lång tid. Men att det skulle vara så katastrofalt hemskt, hela denna historia som rullas upp... Det är med avsky man tar del av det, jag har en kluvenhet hur media tar upp det men det finns också en stor, viktig fråga. Att få veta sanningen. För alla barns skull.
För hur många barn far illa och råkar ut för samma saker, inte exakt samma, men terror och hemsk omänsklighet... Hur många tecken finns det inte på det men som andra människor blundar för, man kan inte förstå, man vill inte förstå.
OCH: Hur många av de barn som farit illa och terroriserats under årens lopp, har inte själva i vuxen ålder upprepat samma sak på sina egna barn. Helt oförmögna att ha ett värdigt, riktigt liv. Stämplad av sina egna upplevelser, förs det vidare.
Vi måste sätta stopp. Vi måste se. Och ser vi, måste vi sätta stopp.
Tisdag
1 dag sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Roligt om du kommenterar här hos mig! Kram *~*~*