Tisdag morgon, det dundrar och tar i huset i dag som bara den. Vår stora tuija utanför dörren, som jag har en lobby-plan för att såga ned i vår, har betänksamt rubbats på sned och den planen lär inte bli svår att genomföra...
Lite dysterkvist känner jag mig men hoppas det blir bättre idag än igår. Då var jag lite störd av att jag faktiskt skulle på begravning på eftermiddag. Det är inte det mest upplyftande.
Det var ju min farmor som gick bort på juldagen och nu var det dags att Rannsaka sin sorg. Jag har ju en rätt ambivalent inställning till kyrkan och ceremonier, det har jag sagt förr och det var en stor anledning till att det blev en borgelig vigsel för oss. Jag vill stå bakom de ord som sägs.
Min farmor var gammal och var en fantastisk person, som förlorade en make med 3 små barn, som sedan gifte om sig och fick 3 barn till, det sista när hon var 42. Hon var en liten, energisk farmor som man inte kom så nära. När jag besökte farmor 3 dagar innan hon dog utbrast ett av hennes barn "hon är så kramig, så har hon inte varit under hela mitt liv!". Så var nog farmor. Jag skulle önskat att något av denna dams personlighet kom fram under begravningen men det gjorde det inte, prästen pratade en massa om att barnen som nämns i Bibeln egentligen inte är barn utan vi är alla Guds Barn. Jaha? Så sa han en sak till som jag funderade mycket på, ungefär "Vi lever inte för vår egen skull. Vi dör inte heller för vår egen skull." Nå, vi lever väl då för vår Herre kan jag tänka mig, för inget i kristendomen vill väl att vi ska vara individualister.
Det blev en fin tillställning ändå och efteråt fikade alla på ett trevligt ställe, och jag träffade några av mina halvkusiner som jag sällan träffar, den yngsta lilla kusin jag har är faktiskt bara 5 år... Det mest tunga var att se hur ledsen min mormor var en stund, som under senare år tillsammans med morfar och farmor och farfar reste en del. Vetskapen hur tungt det är när mormor nu är sist kvar av dem, och att det tyvärr inte är så lång tid kvar då mormor har en allvarlig sjukdom. Det gör mig förtvivlad.
Bäst att gno ned sig i helt andra tankar.
Tisdag
1 dag sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Roligt om du kommenterar här hos mig! Kram *~*~*