Jag behövde en paus härifrån min blogg, men den blir lite längre än tänkt. Jag kämpar och jobbar för att hitta inspirationen men den är inte så stor tyvärr. Men nu gör jag ett försök! Vardagen har pågått ett tag, och allt känns lite lättare nu. Det är svårt att hitta inspiration när man får lägga så mycket energi på att hitta sin kraft, sin ork i vardagen.
Jag ska berätta mer snart om vad jag gjorde för ett tag sedan när välmåendet höll helt på att tappa fotfästet, men mer om det om några dagar!
För två veckor sedan åkte vår goa virvelvind till dotter hem igen till sitt Minnesota. De tre veckorna hemma gick förstås jättefort - både för och henne själv och det blir förstås lite annat för oss att ha en person till här hemma, det är nästan som två till ;) Jag tror att ni alla som har vuxna barn som lämnat hemmet vet vad jag menar att det är en saknad men också en ny typ av föräldraskap som infinner sig. En vän till mig vars båda söner nu är utflugna men inte till 100% då det är studier inblandade sa just att hon känner sig väldans låg ett par dagar före och efter han är hemma -- jag förstås vad hon menar.
Älskade ungar som ska stå på egen fot men ändå är man en familj som spretar åt alla håll, visst tar det kraft!
Här hemma lunkar vi på och det var ändå himla skönt att få vanligt igen efter helgerna, stöka bort jul och se framåt. Vi har våra rutiner här i huset, och det tränas en hel del - sonen mest och det är först bortåt efter 7 vi samlas för att äta tillsammans, sen är kl 8 innan man är färdig med allt och så är det kväller väldans snabbt.
Jag hade ett träningsuppehåll på 4 veckor över helgerna och det var mentalt oerhört svårt att starta upp igen men nu är det på G efter 2 veckor och det känns kanoners. Nu är det kosten som ska få sig en nystart också. Igår blev det fixa av matlåda till ett par dagar men idel grönsaker i ugnen.
Och det var lite från mig precis nu. Jag ska jobba på att få flow i det här med bloggandet, om det är någon som orkar läsa, eller så.
KRAM så länge!



Kul att se dig här igen! Ja, jag förstår precis vad du menar med vuxna barn. Typ det där att en person är som två, haha. Älskade ungar, men att så jobbigt också!
SvaraRaderaSkönt att höra att du är på fötter igen!
Kram Lena
Hej igen! =)
SvaraRaderaÅ, så jobbigt att ha dottern så långt borta, kan jag tro....
Visst är det blandade känslor att barnen flyttar ut. Än så länge har vi bara en utflyttad, men en annan letar lägenhet med pojkvännen och en tredje bor på typ halvtid hos pojkvän i Sthlm. Men var sak har sin tid och jag kan samtidigt tycka att det är skönt att de flyttar när de är vuxna! Så man får lite mer utrymme här hemma ;) Nä, just det... jag tycker nog faktiskt inte att hemmet känns för stort ;) Jag gillar att ha gott om space. Får jag fråga varför du inte skulle ha en Howardsoffa som TV-soffa? Om den är skön...? Bara undrar av nyfikenhet ;) Tänkte faktiskt göra ett inlägg om vår air fryer. Har inte full koll på vad modellen heter, men det är en Philips, av den större varianten för ca 2500Kr. Du får hålla utkik i bloggen ;)
Kram och hoppas inspirationen kommer tillbaka mer och mer för dig :)
/Maria