Välkommen!

Här kommer jag att helt oförhappandes publicera helt oviktiga och kanske också viktiga saker som påverkar just min tillvaro. Dvs runt jobb, hem, att numera ha vuxna barn och sånt som rör sig i huvudet om dagarna.

"Flower" är en del av mitt efternamn.
"Power" är en stor del av livet.


Jag blir tokglad om du som besöker skriver en rad och säger HEJ och vem du är - och berätta gärna om du vill läsa om nåt mer!

fredag, september 29, 2006

Tidens gång

Igår var jag på cellprovstagning. Det var jag och en massa tanter där i väntrummet, om JAG nu är tant eller inte, men vid 41 så kände jag mitt rätt ung. Har det redan gått 3 år sen jag var där sist, tänkte jag. Sen träffade jag min gamla gympa lärare och tillika klassföreståndare från högstadiet där. "hej hej, hur många år sen var det du gick ut 9:an" frågade hon. Jag fick räkna snabbt. "ja det är ju 25 år sen" sa jag. Hon var fortfarande gympalärare, jag tyckte hon var gammal redan på den tiden, men en kompis till mig låg på BB samtidigt som fröken för ett antal år sen, så jag inser att gammal- begreppet ju ändras.
Häromkvällen var vi hundvakt åt mina svärföräldrars bansenji. Tog en promenad till idrottsplatsen där min dotter tränade ett gäng småknattar. Det var full fart där! Runt planen stod en massa föräldrar, där var våra tonåringar ledare och det var skratt, glada skrik och kryllade av småkottar som sprang och sprang, alla på bollen.
Det var så att jag fick tårar i ögonen. Nyss sprang mina två telningar där, och nu är de stora och förebilder för de små.

Om nån vecka har vi bott i vårt hus i femton år, vår lilla dotter var 8 månader när vi flyttade hit och bygden har förändrat sig enormt sedan vi kom hit som oerhört unga föräldrar och nästan ensamna med småbarn. Nu kryllar det av ungar överallt. Sonen säger att han är nästan den enda i klassen som bott här sedan han föddes, det tycker han är konstigt.
Maken tycker det är konstigt att vi haft samma TV sedan dess, och jag suckar över att vi klarat oss med samma kök och de tillfälligt övertagna köksmöblerna sedan dess.

3 kommentarer:

  1. *ler* Ja livet och ens begrepp förändras verkligen. Jag tänker på "Pärbacken" hos mamma som var ett BERG när jag var liten. Nu är det knappt en kulle...
    Hoppas provtagningen gick ok. Det är inte det roligaste man "måste" göra...
    Ha en härlig helg och sköt om dej!
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  2. Anonym11:53 em

    Vilka fina tankar kring åren som går och perspektiv som ändras.
    Åren går verkligen fort vilket man ser på barnen. Ibland vill man stanna upp tiden så man hinner med.

    SvaraRadera
  3. Fnisss... när jag ser/träffar gamla lärare så tycker jag att de fortfarande ser ut som då jag gick i skolan och när jag gick i skolan så tyckte jag ju att de var G A M L A ... och så räknar jag efter hur gamla de måste ha varit på den tiden ( för en sissodär 20-25 år sedan) och då kommer jag fram till att de måste ha varit i den åldern jag är nu... Då vill jag inte vara med längre. ;)

    Kram kram

    SvaraRadera

Roligt om du kommenterar här hos mig! Kram *~*~*