Om jag hade skrivit ett inlägg igår så hade det säkert handlat om jackor. För då satt jag och superscannade nätet på höstjackor flera timmar. Oj hittade en hel del till slut, på lite annorlunda webbshoppar. Jag börjar tycka att de populäraste mindre webbshopparna börjar bli väldigt lika varandra. Visst börjar man känna igen alla varumärken? Några nya har ju dykt upp men det är ganska likt och sen ser man alla plagg runt om i blogglandet och det blir näääästan lite fjortisvarning....
Men nu handlar inte det här inlägget om jackor. Det handlar egentligen om ingenting, för jag har tappat bort mig själv lite. Helgen var fin, hemma hos fina vänner i lördags och hade trevligt, och kunde sen inte sova som vanligt - drog iväg till gymmet igår och körde med vikterna. Men det var oåterkalligt igår. Det där lite sämre humöret, den där lilla negativa wibben som ger en tyngd över pannan. Som inte hjälpte av god, möraste kycklingen eller rabarberpajen från de sista uppdragna rabarberna.
Så kändes det idag med. Förr eller senare visste jag ju att det skulle komma. Det lilla bakslaget. Som efter en smekmånad - när man börjar nåt nytt, så kommer det snart en dipp. Idag har det varit tungt att arbeta hemma, utan nåt att arbeta med. Jag bestämde mig på förmiddagen att dra iväg till gymmet på ett riktigt pass, så det gjorde jag senare efter jobbtidens slut. Ett hopp och studs pulserande pass till musik, precis vad jag behövde! Och det gick riktigt bra. Faktum var nog att jag orkade mycket mer än många av de andra damerna men de har kanske nyss påbörjat sin höstträning...
När jag är på gymmet är jag lycklig. Alla jobbiga saker släpper. Kroppen är min, bara min att ta hand om. Jag skulle vilja träna så mycket, mycket mer men det finns det inte riktigt plats för...
Nu tänkte jag bli tyst några dagar. Lika bra att bestämma det. Det händer en massa jobbiga saker i omvärlden just nu som inte ger någon blogglust, eller någon annan inspiration alls mer än det mest basic i tillvaron. Så är det ibland. Men alltför ofta den senaste tiden tyvärr. Nej det har inte med mig själv att göra. I´ll be back...
Tisdag
1 dag sedan

Ta hand om dig! Ibland måste man få dippa för att sedan komma tillbaka med lite nya krafter.
SvaraRaderaKram Victoria
Jo du har rätt om det översta, lätt att dras med i , det andra är förståeligt att du känner, efter allt du gått igenom. Hoppas du snart kommer att se ljusare på tillvaron igen! Kram Nilla
SvaraRaderaTack gumman <3 Sänder styrkekramar åt ditt håll också.. <3
SvaraRaderaKramar
Sanna
Visst är alla nätshoppar lik varnadra! Klart man har dippar ibland. Och då skall man ta hand om sig själv! Bloggen och bloggvännerna finns ju kvar! Vi är ju här.
SvaraRaderaSänder över lite styrkekramar från lilla mig!
kram CC