Välkommen!

Här kommer jag att helt oförhappandes publicera helt oviktiga och kanske också viktiga saker som påverkar just min tillvaro. Dvs runt jobb, hem, att numera ha vuxna barn och sånt som rör sig i huvudet om dagarna.

"Flower" är en del av mitt efternamn.
"Power" är en stor del av livet.


Jag blir tokglad om du som besöker skriver en rad och säger HEJ och vem du är - och berätta gärna om du vill läsa om nåt mer!

torsdag, februari 02, 2012

Nu kommer min värsta mardröm att bli verklighet

Igår var jag (och maken) iväg för att träffa doktorn, och en spec läkare. Jag fick reda på statusen på min bröstcancer. Tänk, i början inbillade jag mig att jag hade "cancer-light" på nåt vis. Sådär så man bara tar bort den, väck och sen går livet vidare.
Det var ju en liten tumör, 4 mm visade ultraljudet då i början men det är ju liksom bara preliminärt. Verkligheten var så att den var 11 mm och av en aggressiv sort. Man graderar enligt en skala 1-3 och denna var 3. Snabbväxande. Dessutom hormonkänslig och HER2-positiv (vilket endast 20% är) och då krävs extra behandling för det. Men de 15 lymfkörtlar som togs bort sist var helt ok, det var skönt.
Så jag är frisk! Nu ska all cancer vara bortopererad!
Men nu börjar en tuff resa - nu väntar efterbehandling så jag inte ska få återfall. Finns det cancerceller kvar -snabbdelande jäklar som de är, så ska de väck. Det sker genom cytostatiskabehandling, dvs cellgifter.


Imorgon ska jag iväg på min första cellgiftsbehandling. Jag har petat i mig 16 st cortisontabletter idag som pirrar runt lite i kroppen. Och imorrn startar då det som kommer att vara hela våren. 6 st behandlingar var 3:e vecka. 18 veckor.
Visst känns det skrämmande, som att tassa ut på isen för mig, jag är livrädd för att gå på isen hur stark den är. Alla biverkningar som man hör om känns ju skrämmande. Ungefär som när man är gravid och alla varnar för allt illamående, hälsbränna, värk överallt... Jag hade inget av det när jag var gravid. Kanske klarar jag mig bra genom detta med, men det får tiden utvisa och jag har inga förväntningar.
Men den största saken är ju ändå håret.... att tappa allt hår är den värsta mardröm man kan ha. Jag har drömt den många gånger och hade någon sagt för ett halvårsedan att jag kommer att tappa allt hår hade jag dött av förskräckelse. Om jag inte har gråtit fram tills nu, så kommer tårarna trilla då.

Men allt har sin tid och allt kommer ordna sig. Jag är sjukskriven till sista juni. Jag kommer leva i en bubbla med projektet att hålla mig så frisk som möjligt. Och stark.
Hoppas även ni orkar med den resan, ni som finns här och peppar betyder massor ska ni veta! Jag är bara ledsen att min värld kommer stå still medan resten snurrar.

16 kommentarer:

  1. Ja oj vad jag känner med dig när du skriver att världen snurrar medan din står stilla!!!! Vilken resa!! Jag vill ändå förmedla att trots att världen upplevs stå stilla så kan du genom mindfulness uppleva att den snurrar här och nu, kanske kan du testa vad det innebär, men bara om du vill och behöver! Jag är hur som helst jätteglad över det positiva resultatet, att all cancer är borta:) Vad starkt av dig att dela med dig!

    Stöööörsta styrkekraaaaaaaamen aka

    SvaraRadera
  2. Många styrkekramar från Titti.....livet är föränderligt....

    SvaraRadera
  3. Många stora varma kramar till dig! Det kommer säkert att bli en otroligt tuff tid, men du fixar det!

    SvaraRadera
  4. Åh vad bra att du är frisk igen! Jag önskar dig verkligen all lycka till med behandlingen så att du också får fortsätta att vara frisk! Stor kram!

    SvaraRadera
  5. Anonym9:46 em

    Min mamma fick bröstcancer för andra gången för sju år sedan. Grad 3, hormonkänslig, 14mm, spridning till en lymfkörtel. Hon mår helt bra, inga tecken på recidiv. Vi har tagit till vara på varenda stund under som här åren på ett sätt vi aldrig hade gjort annars. Det betyder allt.

    Stor kram och all styrka till dig!!! Du grejar det!

    Kramar Dr Molly

    SvaraRadera
  6. Så skönt att cancern är borta! Du är imponerande & jag vet att du fixar det här !!! Du och världen kommer snurra ihop snart.Stor styrke kram!

    SvaraRadera
  7. Man är duktig på att operera och se och vara uppmärksam, det finns så raffinerade metoder och det är härligt att höra att eländet är borta.

    Att tappa håret lär vara förfärligt men du verkar ju ändå trots allt lite förberedd på det. Och det växer ut igen! Och fort går det.

    Och du kommer att vara med hela vägen och vi också!

    Känner starkt för dig och din familj, jobbig resa, men vi fixar det ihop allihopa, det gör vi!

    Kramar stora
    Agneta

    SvaraRadera
  8. Hallu!

    Jag tror det här kommer att gå hur bra som helst och jag tycker du är modig, (inte för att du bara kan dra dig ur om du blir rädd), men ändå modig!!!

    Kämpa på, "hej och hå" och kram och "jag håller tummarna för att du slipper biverkningar".

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  9. Britta4:44 em

    Jag har hittat dig för första gången idag och jag vill bara säga att jag håller tummarna nu!
    Kramar!
    // Britta

    SvaraRadera
  10. Anonym7:01 em

    Många många styrkekramar till dej Milla, det kommer att gå bra även om det kommer att vara kämpiga dagar. Glöm bara inte bort och framförallt tillåt dej att vara ledsen, att gråta behöver man också för att orka. Jag tänker mycket på dej och kommer att följa dej!
    Kramar Ulrika

    SvaraRadera
  11. Åh vännen, kämpa på! Cellgifter är tufft. Jag tappade inte allt hår men fick peruker i alla fall (var ju bara 7 år). Skönt att de fått bort allt och nu är det bara blicka mot sommaren efter behandlingarna. Ta en dag i taget! Jag tänker på dig! Hör av dig om du orkar och har lust! Massor av styrka och kramar till dig!
    /Anna MJ

    SvaraRadera
  12. Att håret faller av kan jag tänka mig är fruktansvärt. Även om många säkert skulle säga att det inte är så farligt i det stora hela. Men jag skulle defintivt må riktigt dåligt över det. Vet bara hur det känns när håret blir lite uttunnat av mediciner...Men man måste ju trösta sig med att det trots allt växer ut.
    Klart du ska tillåta dig att gråta och sörja över cancern. Hoppas du får terapi och sånt om du behöver. Jag vet inte hur det funkar, men det borde vara en självklarhet att alla cancerpatienter blir erbjuda samtal. Inte för att det är något slags mirakelmedel precis, men det kan kanske vara skönt ibland.
    Så det var en hel del okunnigt och oinsatt svammel från mig :-)
    Många kramar i alla fall!

    SvaraRadera
  13. Men oj, vad du imponerar som orkar skriva om det. Du är stark och du måste klara det här. Så skönt att tumören opererades bort så fort då! Tusen kramar!

    SvaraRadera
  14. Förstår att du går igenom en tuff tid. Önskar dig det bästa. kram

    SvaraRadera
  15. Åh det gör ont i hela mig när jag hör vad du har framför dig.
    Min mamma gick igenom precis samma sak, hon hade också en bröstcancer sort som var den värsta.
    Allt gick bra och jag håller tummarna för att det går bra för dig också!

    En stor STYRKEKRAM!!!!

    Johanna

    SvaraRadera
  16. Åhh gumman..jag sänder en massa läkande energi din väg.. <3

    Kraaaam
    Sanna

    SvaraRadera

Roligt om du kommenterar här hos mig! Kram *~*~*